Panik
Igår blev jag så sjukt rädd. Tror aldrig jag varit så rädd förut. Jag höll på att göra iordning inne på rummet med Belle. Jag hade vikt ihop kläder och lagt dem i en fåtölj. Jag har inte någon byrå ännu inne på rummet, så alla kläder har legat huller om buller. Men jag tänkte göra lite iordning, men det ville tydligen inte Belle, för skitungen satt och drog ner allting som jag vikt ihop. Hon hade jätteroligt med det :) Iallafall, jag höll på att vika ihop kläder och Belle kröp ut från rummet. Då hör jag henne hosta så jag springer till henne. Belle sitter då och klöks. Jag stoppar fingrarna i munnen på henne för att se om hade någonting i munnen. Ingenting, men hon forstätter att klökas. Jag skriker efter mamma som kommer springades och pappa rusar upp från källaren. Paniken.. Alltså, det går inte att beskriva. Jag har haft mardrömmar om att Belle ska stoppa saker i munnen och sätta i halsen. Så sitter hon och klöks. Men hon klöks bara några gånger sedan hostar hon till, sen blir hon som vanligt. Jag börjar ju gråta helt hysteriskt. Fyfan, vad rädd jag var! Mamma fick sitta och trösta mig medan pappa tog Belle. Jag var så rädd. Det kändes som att hela kroppen skakade.
Försökte kramas med Belle efter jag lugnat ner mig, men hon ville bara leka och förstod inte alls varför hon sku. lle överöstas med massa kramar och pussar. Men gud, det var så obehagligt. Mamma satt och tröstade mig och sa att även om hon skulle sätta någonting i halsen, så går det att få ut det hon har i munnen. Man får vända henne upp och ner och ha sig, men man kan fixa det. Usch, jag hade svårt att sova inatt. Tänkte på ifall hon hade satt något i halsen. Fortfarande ingen aning varför hon satt och klöktes. Antingen så var det ingenting eller så hade hon svalt det. Men det var inga prylar framför, så vet inte vad det kunnat vara.
Jag blev så rädd. Tankarna far runt i huvudet. "Tänk om.."
Usch, usch. Kan börja gråta igen. Jag får nog avsluta nu.
aaaw :) Sånt är riktigt obehagligt. Neo satte en kycklingbit i halsen en gång. Vi fick inte ut den så jag skulle precis springa upp till våra grannar för att få hjälp, men tack och lov fick Christian ut den efter att ha tryckt ¨på magen och skakat han upp och ner. Blå om läpparna och lila i huvudet. Det är verkligen en mardröm. USCH!
Hoppas allt är bra med er :)